skip to Main Content
Om Politik, Språk Och Integration I Omvärldsbevakningen Vecka 38

Om politik, språk och integration i omvärldsbevakningen vecka 38

Det är ett år till nästa riksdagsval. Statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledaren Stefan Löfven lägger ut texten i var sin debattartikel. Välfärden i Sverige har försämrats sedan valet 2010 enligt många väljare, så här finns att jobba med för de politiska alternativen. Komplexet språk, jobb och integration kan bli ett viktigt område i kommande valrörelse. Några fakta och åsikter presenteras.

Politik – med ett år till riksdagsvalet

Under det år som återstår till valet ska vi varje dag möta människor landet runt och samtala om hur vi gör Sverige till ett ännu bättre land för alla, lovar statsminister Fredrik Reinfeldt i Svenska Dagbladet:

Valets viktigaste fråga kommer att vara jobben och ekonomin. Att ha ett arbete med allt det för med sig, ett socialt sammanhang, en känsla av att vara behövd och en egen inkomst, är betydande delar av en grundtrygghet för varje människa.

Svenska Dagbladet: Jobben och ekonomin avgör

Det är dags för väljarna att skärskåda samhället omkring sig och bestämma sig för hur de vill att Sverige ska se ut i framtiden, skriver Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven i Dagens Nyheter:

Både i mindre orter och i större städer växer osäkerheten inför framtiden. 400 000 människor har inget jobb. Långtidsarbetslösheten har skenat och klyftorna ökat. Sverige faller i mätningar om konkurrenskraft och andelen som har möjlighet att studera på högskolan minskar. Tusentals människor som längtar efter att få arbeta är inlåsta i själsdödande aktiviteter som mest verkar finnas till för att övervaka dem.

Dagens Nyheter: Fredrik Reinfeldt, möt mig i debatt om Sveriges vägval

SVT har låtit opinionsföretaget Novus undersöka om väljarna i Sverige tycker det blivit bättre eller sämre sedan förra valet 2010. Svaret är tydligt på samtliga områden som har med välfärden att göra – det har blivit sämre:

Till och med moderatsympatisörer anser att det blivit sämre jämfört med bättre i Sverige när det gäller utvecklingen inom skolan, sjukvården och de sociala skyddsnäten.

Sveriges Television: Väljarna: Sverige har blivit sämre på välfärd

Språk, jobb och integration

Invandringen till Sverige ställer krav på en fungerande integrationspolitik, hävdar Elisabeth Svantesson (M), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Det är främst genom att stärka utrikes födda personers språkkunskaper och jobbchanser som integrationen långsiktigt kan fungera bättre:

Att många av de människor som kommer hit och som saknar språk och nätverk har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden är inte konstigt. Men det är här – under en nyanländs första år i Sverige – som integrationspolitiken bland annat måste bistå med verktyg så att etableringen in på arbetsmarknaden kan påskyndas.

Svenska Dagbladet: Språket nyckeln till integration

Europeiska socialfonden har hållit ett seminarium på temat “Språk och arbete som nycklar till integration”. Medverkade gjorde Leonora Lippig-Singewald, Maria Guldbrandsson och Mahad Ibrahim från Rätt steg inom socialfondsprojektet Etablering Stockholm, samt Andreas Bergström från tankesmedjan Fores och SFI-utredaren Christer Hallerby.

Här kan ni se seminariet “Språk och jobb är nyckeln till integration för nya svenskar” i sin helhet:

 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har i flera rapporter studerat hur de som invandrar lyckas och vad som påverkar deras etablering på arbetsmarknaden:

I korthet finner vi att kontaktnät och utbildning är viktigt, att det är bra att bo nära arbetsmarknader med behov av arbetskraft och att det spelar roll hur gammal individen var vid invandringen och vilken region man invandrat ifrån.

IFAU: Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden

Statsvetaren Peter Santesson har funderat över det så kallade sysselsättningsgapet, dvs skillnaden i sysselsättningsgrad mellan infödda och invandrade medborgare. Efter att ha studerat internationella data tycker han sig se ett samband mellan invandringens storlek per capita och skillnader i sysselsättningsgrad, dock med vissa variationer:

Även om det ser ut att finnas ett tydligt samband mellan asylinvandring och sysselsättningsgapet kan man också notera att olika länder presterar bättre eller sämre än förväntat givet den invandringsnivå som landet har. Sverige presterar lite sämre och ligger en bit ovanför linjen (men särskilt mycket avviker vi faktiskt inte).

Två länder som sticker ut på ett för oss intressant sätt är däremot Norge och Österrike. De har en asylnivå som ligger i närheten av Sveriges, men har samtidigt ett klart lägre sysselsättningsgap.

inslag.se: Sysselsättningsgapet igen – vad kan vi lära av Norge och Österrike?

Allt var inte bättre förr. Undervisningen i svenska för invandrare hade sina brister även på 1960-talet:

Vat finns tet som kruper?

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök