skip to Main Content
Om Samhällsentreprenörskap, Funktionshindrade I Arbete Och Samhällsförändring I Omvärldsbevakningen Vecka 48

Om samhällsentreprenörskap, funktionshindrade i arbete och samhällsförändring i omvärldsbevakningen vecka 48

Sverige fortsätter att bidra till det europeiska samarbetet. Mötesplats Social Innovation har fått in en av sina medarbetare i EU-kommissionens Social Business Initiative. Uppdraget är att mäta samhällseffekterna av de satsningar som görs inom området sociala innovationer.

Samma framgångsfaktorer som gäller generellt på arbetsmarknaden, gäller också för personer med synnedsättning. Dessutom är det viktigt med gott stöd från Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, utgående från respektive individs unika behov. Det visar en undersökning som presenteras av Synskadades Riksförbund.

Det satsas stort på samhällsforskning och samhällsbyggande i regeringens höstpropositioner om forskning. Föreställningen om samhällsingenjörernas förträfflighet, med perspektiv från ovan och majestätiska visioner, är långt ifrån död. Miljarderna rullar.

Vissa samhällsförändringar är dock varken planerade eller uppbyggliga. Möjligen är de bieffekter av inte helt genomtänkta politiska beslut, i aningslöshetens töcken.

En mätbar samhällsförändring är de ökade klyftorna mellan de som har och de som inte har i det svenska samhället. Vad det framförallt gäller att ha, är ett fast och välbetalt arbete.

Samhällsentreprenörskap

Erika Augustinsson, ansvarig för omvärldsanalys, strategi och policy vid Mötesplats Social Innovation, har fått en plats inom EU-kommissionens satsning på social innovation, Social Business Initiative. Hon skall deltaga i expertgruppen för Impact Measurement (mätning av effekter):

Behovet av att arbeta med att mäta resultat är extra stort just nu då många arbetar med att hitta alternativa finansieringslösningar som ska stödja sociala innovationer och samhällsentreprenörer.

Tidigare har vi mätt avkastning i form av pengar, nu vill vi även mäta inverkan på samhället.

Mötesplats Social Innovation

Funktionshindrade i arbete

Synskadades Riksförbund presenterar resultat från en studie om vad som kan utgöra framgångsfaktorer för funktionshindrade på arbetsmarknaden. Studien har utförts tillsammans med DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder och Sveriges Dövas Riksförbund:

I studien bekräftas att de framgångsfaktorer som gäller generellt på arbetsmarknaden även gäller för personer med synnedsättning, men även andra viktiga framgångsfaktorer för just personer med synnedsättning påvisas också.

Bland de framgångsfaktorer som bekräftas för personer med synnedsättning kan nämnas att man har en högskole- eller yrkesutbildning, valet av yrkesbransch, ett bra stöd från Arbetsförmedling och Försäkringskassan, ett bra stöd från ett personligt nätverk samt ett gott självförtroende och en positiv syn på vilka möjligheter man har på arbetsmarknaden.

Synskadades Riksförbund

Samhällsförändring

Det storsatsas på samhällsforskning och samhällsplanering. Höstens forskningspropositioner från regeringen styr omfattande resurser till forskning om samhällsbyggnad. Innebörden av dessa satsningar och ambitioner diskuterades vid ett frukostseminarium hos samverkansorganisationen IQ Samhällsbyggnad:

Hållbart samhällsbyggande skall bidra till att lösa de stora samhällsutmaningarna och stärka Sveriges konkurrenskraft.

Till skillnad från många andra EU-länder ökar nu Sverige satsningarna på forskning och innovation.

Att branschernas aktörer själva definierat att sektorn behöver forskning för sin långsiktiga utveckling och förklarat sig beredda att göra satsningar är tungt vägande förutsättningar för den offentliga satsningen.

IQ Samhällsbyggnad

Det känns påkallat att ställa elitens ambitiösa samhällsbyggarplaner mot en faktisk förändring, som ägt rum i det svenska samhället under de senaste decennierna. I vår omvärldsbevakning vecka 44 uppmärksammade vi en krönika av Dilsa Demirbag-Sten i Dagens Nyheter, som vi gärna länkar till igen. Krönikan beskriver uppkomsten av en fattigdomens kultur i delar av Sverige – förhoppningsvis en av överheten oplanerad förändring. I vart fall har ingen ledande politiker ännu klivit fram och velat ta åt sig äran:

Underklassen förpassas till dysfunktionella bostadsområden där det är omöjligt att hitta ett bankkontor eller en bankomat på grund av risken för rån och vandalisering.

De mest handlingskraftiga lämnar området så fort de får arbete, och de mest medvetna föräldrarna sätter sina barn i skolor i mera välbeställda stadsdelar. På så sätt skapas en fattigdomens kultur. Det är en kultur av missbruk, våld, självhat, okunskap, dålig hälsa och misstro mot samhället och främlingar.

Hårt arbete och utbildning har alltid varit underklassens väg ut. Nu finns det varken jobb eller en fungerande skola.

Dagens Nyheter

Att klyftorna i Sverige växer mellan de som har och de som inte har, bekräftas av statistik från Statistiska Centralbyrån. Redaktionen för Svenska Dagbladets ledarsida gläds åt att de allra flesta i Sverige har fått det bättre i materiellt hänseende, men sätter också fingret på vad som saknas för de som har fått det sämre:

Man ska inte skönmåla. Faktum är att den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster har sett en negativ utveckling, om än blygsam. I den nedersta decilen har intäkterna sjunkit med 1,4 procent. Även bakom detta kan man ana politiska beslut, såsom förändringar i sjukförsäkringen.

Går det då inte att höja intäkterna även för den nedersta decilen? Nja, skiljelinjen går mellan dem som har jobb och dem som inte har.

Den politiska utmaningen är istället att se till att tiden utan jobb blir så kort som möjligt. Det behövs fler vägar in på arbetsmarknaden, lägre trösklar och högre incitament.

Svenska Dagbladet

Statistiska Centralbyrån

 

Foto: jurvetson (CC BY 2.0)

 

Jörn Bäckström

Redaktör för Blåeld Medias omvärldsbevakning. Universitetsexamen i systemvetenskap. Akademiska studier i psykologi och filosofi, företagsekonomi och IT-management. Yrkeserfarenhet från arkiv, bibliotek och museum. Frilansat för Svenska Dagbladet och Lidingö Tidning. Överlevare och ögonvittne.

Back To Top
×Close search
Sök